Med min Blogg, vill jag inspirera och informera,
om behovet av Fadderhjälp i Gambia.
Vill du också hjälpa, kan jag förmedla hjälpen när jag är på plats nere i Gambia varje år.

För kontakt;
hund-yvonne@hotmail.com
0046760462649

23 jan. 2016

Cleaning day

På lördagen hade Presidenten bästämt att det va allmän städdag.
Då ska man städa sina hem. Skolor och skolgårdar. Gator m.m
Ingen bil får rulla på gatorna före 13.00
Inga får hålla öppet till försäljning.
Det luktar brand över hela Gambia när eldar slukar skräp.
Men fint och nyräfsat blir det.
Vi fick senarelägga dagens uppdrag.
Och efter ett kommer ivi väg mot Manjay och vår Djembecompound.
Där möts vi av vår glada och tacksamma familj.
Pappan mår sämre med sin värksjukdom, och han ligger efter med hyran.
Även Skolan bråkar med honom om avgiftens storlek.
Jag får förklara att jag vet att the Goverment betalar lärare och vissa avgifter.
Men ändå försöker de lura sina egna fattiga på mer pengar än de har.
Mohammed tycker det känns bra att jag vet sådant. Nu vet han hur han ska göra på måndag.
Vi sitter ute på gården och tittar igenom barnens böcker.
De kramas och skrattar, kompisar kommer och går. De är lite spännande när Tobat (vit man) hälsar på.


Böcker inslagna i tidningspapper för att skyddas.


Brev från Fadderföräldrarna läses högt.


Ny fotboll är det bästa som finns.


Vi köper några nytillverkade Djembe-trummor innan vi går.
Även om Mohammed är för sjuk för att jobba vet vi att han får lite del av försäljningen.





Mer Gambia 2015

Rutinen på morgonen är nästan alltid den samma för oss.
Vi går på stranden och sedan växlar vi pengar.
Idag går vi vidare till Bakau där träsnidarna jobbar, skräddaren hälsar glatt. Alla är på plats.
Förbi Bakau lower basic school, så hamnar man på ett bageri. Här kan man köpa deras långa smala bröd. De är jättegoda, och min mage tål dem för att de inte innehåller jäst.
Vi går även till banken där vi har ett konto som vi öppnade förra gången.
På vägen tillbaka lämnar vi in lite tvätt till kvinnorna på compounden som tvättar.
Trotts att vi inte förstår varandras språk, är vi säkra på att de förstod vårat ärende.
(Nästa morgon när vi går förbi hänger våra tröjor på linan bland många andra plagg.)

På em träffar vi Fatou och hennes två flickor.
De har flyttat till en ny compound i ett annat område. Närmare mammans syster och kortare väg till stranden där hon säljer sina jordnötskakor.
Flickorna kommer börja i nya skolor för att slippa transporteras med bussar och taxi varje dag.
Det är fina rum. Och det finns en härlig bakgård där de kan laga maten på kolgrillen.
Kök har man inte.
 Men däremot finns det toalett som delas av alla hyresgäster här, och det räknas till lyx!!
Det är alltid samma glädje när presenter delas ut och betyg och böcker kommer fram. 
De är stolta att få visa upp hur det går. 

Här sitter tjejerna på 50 kg ris.

Trädgården med ett bananträd.

Framsidan på huset.


Oxå blir det kväll och farväl.