Det är för mej ett angenämt uppdrag att söka finna omkring 26 barn där nere.
Tack vare bidragen från er i Sverige, är det möjligt.
Vi har köpt extra bagagevikt, för vi ligger ju efter ett år pga Ebolan, det är mycket som ska med.
Jag har varit i kontakt med vissa skolor via mail.
Att försöka bestämma och göra upp ett dagsschema är lite av en chansning.
I Gambia råder verkligen "africa time", dvs all tid har en marginal på 2-3 timmar.
Detta är alltid lika svårt för en stressad Svensk som jag, som trivs med ordning och reda.
Men kanske är det också detta som drar mej dit ,om och om igen.
Att allt är så tvärtom mot vad jag är van vid, blir en lisa för min själ,
när jag går ner i varv och accepterar.
Det är alltid omöjligt att greppa, vad som fängslar mej,och drar mej dit år efter år.
Men den röda jorden, de välkomnande skratten, enkelheten, domodan, tacksamheten,
solen och värmen, är nog några av svaren.
Carpe Diem, det gör iaf jag ❤️
