Men det är inte alltid enkelt. Kulturkrockar uppstår.
Mycket som för oss är självklarheter, möts med oförstående.
När jag varken kommer in eller ut ur mitt rum, för att låset rasat...
När jag inte kan lämna rummet olåst med alla våra tillhörigheter, och gå där ifrån, i väntan på hantverkare som kanske kan dyka upp i en framtid...
När en vattenläcka forsar utanför mitt rum i en ljudnivå och med en intensitet som Niagarafallet....
Kackerlackor har man viss förståelse för, och även råttor när jag är ute i byarna, men när de bor i mitt rum och delar jordnötter med mej, och till och med vill in i badrummet på samma gång som mej, då har jag fått nog.
Den dagen va Yvonne inte rolig att förhandla med.
Jag har förståelse för att det fungerar annorlunda här nere, men jag vill ändå
kontakta "Ving på plats", och senare på em förflyttas vi.
Resturangpesonal och städare blev ledsna, men jag förklara att jag inte klagat på dem.
När man jobbar så mycket ute i fältet, och möter så många människoöden, måste man få en chans att ladda sin egen energi en liten stund varje kväll.
Mycket ska dokumenteras och hållas ordning på. Ingen får missas eller göras fel.
Det nya hotellet har jag bott på förr. Hade dock valt det absolut billigaste alternativet denna gången, för att få pengar över till fler behövande.
Jag möts med öppna famnen, Välkomnas och pysslas om.
Vi är nu ordentligt förkylda oxå med feber och halsont.
Vi tar paus i skuggan några timmar.
Ikväll ska vi tillbaka till Widars school och ge presenter som faddrar har skickat med oss.
