Mamman vill att hon börjar i 1 klass. Men har de inte alls gått i förberedande skola, typ som vår förskola, så blir det svårt att hänga med.
Flickan är blyg, men ställer upp för fotografering.
Jag får se hur det gått, nästa gång jag kommer ner.
En kvinna kommer med fotografier på sin pojke. Jag kan inte hjälpa henne den här gången, kanske nästa år, säger jag.
Haddy från Widars nurseryschool, kommer och säger farväl. Även hon ber om hjälp,
hon vet en plats ute på landet som inte har tak över huvudet,men ändå undervisar barn. Kanske kan du bygga en skola , säger hon.
Sedan kommer Pa, farbrodern till våra barn ute på landet, Kitty. Även han ber om hjälp till sina fattiga grannars barn. De är inte alls i skolgång.
Jag lovar inget, bara att ta det till mitt hjärta och se vart det leder.
Så många människor och barn i behov av en hjälpande hand.
Så när jag nu sitter i vårt kalla vinterland, vet jag att det finns många som satt sitt hopp till mej.
Och i oktober återvänder jag med nya fadderpengar.
Skulle jag innan dess vinna på en triss, så har jag ju startpeng till ett skolbygge.
Eller vem vet vilka möjligheter som väntar runt knuten.
