Tyg i batik. Finns på marknaden i Banjul eller Serrakunda.
Där kan man även köpa tyg med vaxtryck. Underbara färger o kvalitéer.
Figurer i trä. Även de finns på marknaderna.
Men vill man se var de gör dem, åker man till Brikama woodmarket.
På marknaderna kan man köpa allt från märkeskopier av kläder skor,till egen odlade grönsaker.
Olivtvål tillverkad i Gambia.
Trädroten Baubau att blöta upp eller tugga på.
Jordnötter från deras trädgårdar.
Sedan finns det många skräddare som syr upp kläder.
Ibland får man själv göra sicksack när man kommer hem. Men annars blir det bra.
Vill man handla matvaror av det slag vi köper hemma, finns det 2 större supermarket.
Bra om man bor i lgh med kokmöjlighet.
Men det kostar som hemma där. Allt som är importerat till landet blir dyrt.
Det blir billigare att äta landets egna rätter på Restaurang.
Och är man riktigt modig köper man mat direkt vid vägkanten för nästan inga Dalasi alls.
Bröd fyllda med härligt starka röror. Eller friterade bollar av couscous.
Silver finns att köpa av egen tillverkning. Ibland blir man lurad. Jag är ingen expert.
Smycken i glaspärlor och trä är lättare och det finns det gott om kvinnor som säljer.
Meloner, apelsiner och bananer odlas i landet. Äpplen importeras.
Ja man behöver aldrig gå hungrig.
Och det är lätt att fylla väskan till övervikt med inhandlade presenter.
Nu längtar jag dit till marknadens trängsel, chilins doft och människornas glada prat och skratt. 
